MR-dagarna 2017: Historieskrivning om mänskliga rättigheter

För att förstå de mänskliga rättigheternas framtid måste vi förstå deras samtid och historia. I seminariet Historieskrivning om mänskliga rättigheter diskuterar fem forskare vikten av att ifrågasätta det som kan tas för givet i historien om medmänsklighet.

Seminariet inleds med ett kort föredrag av Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, som ifrågasätter idén av den linjära, gängse MR-historien. Hon berättar om sin upplevelse av att för första gången undervisa i ämnet och återger hur hon kände sig som “antingen historieförfalskare eller sagoberättare”. Detta för att MR är ett brett begrepp och att det, enligt Halldenius, inte finns en samlad historia av hur rättigheterna kom till – även om de ibland beskrivs som ett resultat av en lång tradition av rättighetstänk, från stoikerna under Antiken till idag.

Panelen diskuterar därför betydelsen av en mothistoria, en mer splittrad och verklighetsförankrad historia, och hur denna också ska ta plats i undervisningen om MR. Malin Arvidsson som undervisar i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet beskriver sin upplevelse av att berätta MR:s historia ur ett mer kritiskt perspektiv.

– Det kan leda till en mer ödmjuk syn på sin samtid, säger hon.

En av besökarna som själv arbetar som lärare frågar hur en bäst undervisar andra om rättigheternas historia. Arvidsson svarar med rådet att återberätta den gängse historien och komplettera med mothistorien – och sedan problematisera det.

Linde Lindkvist, som forskar på området, berättar att samtida och framtida MR-försvarare måste förstå vad deras kamp bygger på för att de ska vara mer trovärdiga. Myten kring de mänskliga rättigheternas historia kan tyckas svår att skingra, men det är viktigt att förstå hur historien påverkar våra uppfattningar om vad mänskliga rättigheter är idag – och vad de ska innebära i framtiden.